I henhold til Livsmedelsverkets rekommendationer bör vi äta fisk två till tre gånger i veckan för hälsans skull – samtidig er det mange sorter som vi kan spise ett fåtal gånger om året.
Ifølge fiskexperten Inger Melander er odlad lax en problematisk fisk, og generelt sett får odlad lax ”gult ljus” i WWF:s egen fiskguide.
– Då ska man bara äta den någon eller några få gånger i år. Kanskje på jul og noen annen høytid til eksempel, sier hon.
Men det finnes unntak. Er laxen fångad med garn i Vättern, märkt med den internasjonale sertifiseringen ASC eller svenske KRAV får det grønne lyset. ASC-sertifisering har 65 prosent av den norske odlade laxen og 49 prosent globalt.
Neste alle odlad lax som säljs i Sverige kommer fra Norge.
Salmalaxen saknar märkning
Det norske populære varemerke Salmalax beskrives av leverandørene som en lax ”så nær vildfångad som mulig” og ofte rå i bland annet forretter. Den markedsförs som en kvalitetsfisk – en innerfilé uten ben og skinn som vakuumpaketeras høyst fire timer etter at fångats.
Trots det saknar Salmalaxen sertifisering fra ASC, og da skildrer den ifølge Inger Melander inte mot en annen odlad lax, bortsett fra hvordan den håndteres etteråt.
– All tradisjonell odlad lax fra norra Europa har gult lys, sier hon.
Johnny Håberg, eksportdirektör på Salmalax, forteller at företaget tidligere har hatt en annen sertifisering, men har som mål å majoritet av deres fiskodlingar ska märkas med ASC i slutten av 2023. Processen redan börjat, enligt Johnny Håberg.
– Väldigt mange anlegg jobber allerede etter standarden som kreves, da det finnes noen som trenger forbedring.
Då är det fritt fram att äta
Ett av hovedproblemen med odlad lax är den ofte matas med foder fra havet som tär på vilda bestånd. I tillegg kan laxarna rymma og påvirke bestånden.
– Norsk lax har historisk sett haft problem med bland annet laxlus, rymningar, högt foderavtryck og næringsläckage. Det finnes heller ingen krav på hvilken slags antibiotika man bruker i norsk lovgivning.
– Man har jobbet med disse spørsmålene under flere års tid og faktisk lykkes å få ner antibiotika og fodernivåer en hel del. Det finnes et dock-problem som står igjen med odling av norsk laks som må løses innenfor den kan få grønt lys, sier Inger Melander.
Produkter som merkes med ASC får bare innhold av antibiotika som WHO godkjenner. I tillegg finnes det en grense for mye lekkasje av foder og næring som tillåts.
Men hvilken er då den miljøvennlige fisken til julbordet?
Det går intet å si, menar fiskeexperten, uten beror på hva det er for kunst og hvordan og var den er fiskad eller odlad.
– Det beste er å variere med sjømatsintag og velge mellom arter som ligger på grønt lys i fiskguiden, sier Inger Melander.
WWF:s fiskguide:
GRÖNT LJUS – BRA VAL
■ ASC- eller KRAV-sertifisert
■ Fiskad med garn i Vättern
Obs! Vildfångad lax från Vättern inneholder høye halter av dioksin og PCB. Var derfor noka med å følge Livsmedelsverkets rekommendationer.
GULT LJUS – VAR FÖRSIKTIG
■ Odlad i öppna kassar (Norge, Skottland, Irland, Island eller Färöarna)
■ Stödutsatt i avelsprogram fra Sverige eller norra Europe
■ Fiskad med fällor i Östersjön
■ Fiskad med garn i Vänern
Obs! Vildfångad lax från Vänern och Östersjön inneholder høy halter av dioksin og PCB. Var derfor noka med å følge Livsmedelsverkets anbefalinger.
RÖTT LJUS – LÅT BLI
■ Oavsett fångstmetod eller fångstområde (se unntak på gult och grønt lys)
■ Oavsett produksjonssystem eller produksjonsland (vannbruk) (se unntak på gult og grønt lys)
Källa: WWF
Se noe annet:
Jacob Wallenberg om ny kärnkraft: En mulighet
«Lidenskapelig spiller. Venn av dyr overalt. Generell alkoholevangelist. Banebryter for sosiale medier. Zombie-nerd.»