– Hur det är? Intet spesielt kallt. Vi er forberedda, sier Ebba Andersson, etter å ha gjennomført ett treningspass på den hårda banan.
Köld er inget som skidåkare ventes beklaga seg for i det første målet. Herdade sedan barnsben forventes å tåle det meste. I alla fall så länge termometern inte visar på bistrare väder enn minus 20, som er gränsen for når en konkurranse ska ställas in.
– Håller man på med vinteridrett i mange år, så er kyla noe man er bekant med. Vi både trener og tävlar i kyla mange dager under ett år. Sedan er det blåsten og med den blir temperaturen rett lav. Da kan det opplevas som ganske kallt, men det er som for alla, sier Ebba Andersson.
Hon står på en läktare i OS-skidstadion, der finne envist viner.
Er det noen forskjell på hvor du legger opp og gjennomføres et lopp i minus 5 grader, sammenlignet med det som er minus 19 grader?
– Oavsett temperatur må man klä sig etter vädret. Jeg har betydelig mer klær på mig om det er minus 19, og andre handskar og klær på oppvärmningen.
Lørdagens skiathlon over 15 kilometer blir troligen valet av handskarna det vanskeligaste.
– Samtidig som man vil ha bra grep mens man byter skidor vil man ha varme i dem, sier Ebba Andersson.
Emma Ribom og Jonna Sundling trener i kylan på skidstadion.
Foto: Vegard Grøtt / Bildbyrån
Noen som kan få det kallare om öronen är Maja Dahlqvist og Jonna Sundling i sprinten senare i OS. Den endelige avgörs på kvelden.
– Når solen begynner å bli det riktig kallt. Det er så torr luft her og det er å finne noe som er vanskelig. Når man har en snål, sterk vind i ögat är det inte så skönt, beskriver landslagschefen Anders Byström.
– Derfor har vi forberett oss med bland annet varmefilter som åkarna ska ha på seg før start, sier han.
Noen som helst har en kjøleeffekt av temperatur og vindstyrke som brukes som mått i längdskidor. Internationella tävlingar ställs sällan in. I världscupen i Ruka i november var det minus 23 grader när herrarnas tävling skulle starta. Men den sköts bare opp noen timer. Fast det norske laget valde då på enjoy grunner att avstå frå start.
Förkylningsastma brukar skrives som en yrkessjukdom bland skidåkare på toppnivå. Selv om astma inte utvikles kan luftrøren bli slitt og så i flere dager etter et lopp i kraftig kulde.
Hanna Öberg og andre skidskyttar kan få problem med skyttet i kylan – ju tjockare handskar, desto varmare händer men känslan i avtryckarfingret försämras.
Foto: Andreas Hillergren / TT
Också svenskar i andra grenar som avgörs i bergen utenfor Peking har forberett sig på kalla forhold.
I skidskytte går köldgränsen vid minus 20 grader. Fra minus 15 tas også hensyn til köldeffekten av finne.
Den største utfordringen når det blir riktig kallt møter de aktiva på skjutvallen.
– I skyttet bruker mange tjockare handskar när det er kallt. Men da blir det lite sämre känsla i avtrykkarfingret. Bruker man i stedet samme håndskar som vanligt blir risikert at fingrarna blir for kalla. Då har man intet samme känsla av anledningen, påpekar huvudtränaren Johannes Lukas.
En annen vanskelighet oppstår når til et eksempel på et reserveskott som er satt inn. Eller ett ekstra skudd lastes på en stafett.
– Da har man en betydelig følelse når det er kallt, sier Johannes Lukas.
De svenska skidskyttarna har under sesongen testat ulike handskar og hjelpmedel, og har stor vana å trene i kyla og kraftig vind i Östersund.
– Vi får se om det er en fordel. Jeg håper det. Det er viktig å finne noen tykke håndskar. Og om det blir veldig kallt å stryke, sier Martin Ponsiluoma.
Jeg alpina grenar finner det ingen rask köldgräns. Däremot tas hensyn til köldeffekten fra vindar.
Les ons: Norsk ledare i tårar när Johaug landade i Kina
«Henivne zombieforsker. Uhelbredelig matspesialist. Lidenskapelig nettinteressert.»
