Spørgsmålet om regjeringen skal ge det britiske gruvbolaget Beowulf Mining tillstånd som bryter järnmalm i Gállok (Kallak) er infekterte og kraftige reaksjoner. Som DN tidligere har blitt tilhørt får en gruva nye transportveier og annen infrastruktur som er påvirket av miljøet og de samme byene som driver renhold i området. Gruvan skulle bland annat innebära att Jåhkågasska samebys område delas i två och att renarnas vandringsleder skärs av.

Spørsmålet har legat på regjeringens bord under lang tid men nå venter et beslutt innen kort. Onsdagen var siste dagen for den samiske arrangøren og de gjeldende samebyarna som kommer med inlagor angående gruvan.

Samtliga inlagor er sterkt kritiska og kreves ved en forespørsel. De holder fram at en gruvdrift skulle innebære skader på renskotsel i området som ikke går å gjenopprette og også få store konsekvenser for verdensarvet Laponia.

– Sammanfattningsvis kan man konstatere att det både handler om to riksintressen som kolliderer, å ena sidan den tradisjonelle rennäringen, å andra sidan mineraler, men det handler også om samebyarnas rettigheter att bruka marken, Sväger Jenny på rennäringen, sier Jenny pänner Wikas riksförbund, SSR , som har sammensatt en del av organisasjonen men også for to av de samme som er mest omtalt av planene, Jåhkågasska og Sirges.

At gruvan ska drivas i cirka 14 år vil SSR ska sättas i relation till de irreparabla skador driften kommer til å bety for natur, renskötsel og samisk kultur: ”En kortsiktig industrisatsning kan ikke anses vara samfunnsøkonomisk utterskostän sekt.

De hänvisar till att även Länsstyrelsen i Norrbotten har samma invändning och citerar ur deras skrivelse: «En gruvetablering, med en beregnet livslengd om cirka 14 år og som innebærer statlige investeringskostnader for nødvendig sträng, hödvändigänsträng, hödvändigänsträng, hädvändigänsträng, hödvändigänsträng, hörtivänsktiväng, län, hörtivänsktiväng. hänvänänänstrikt.

Jenny Wik Karlsson har håndteret spørsmålet om gruvan i Gállok sedan 2010 og er kritisk til at det blir sagt at gruvan skulle være en del i en grønn omstilling.

– Det her med å bruke den grønne omstillingen som argument har kommet de siste årene, tidligere var det bare arbeidstillfällen og behov for metaller. Det grønne argumentet er ihåligt.

Bland andra Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har yrkat på bolagets anmodning ska avslås. FN-organet Unesco har også vært kritiske og ansett at en gruva skulle innebære en stor påvirkning på verdensarvet Laponia og at konsekvenser som ble utredet mer utført.

Ett godkjenning av gruvdrift i Gállok skulle bryte mot FN: s konvention om medborgerliga og politiske rettigheter, enligt inlagorna. Den har et avsnitt som er spesielt behandlet i grep innen urfolks områder som har flere eksempler der domstoler på senere tid har fått samme rett.

Bland annat refereras til en oppmerksammad dom i Norges högsta domstol från i höstas. I den gav domstolen samerna rett mot bolag som ville bygge två store vindkraftsparker norr om Trondheim. I sin dom hänvisade domstolen till FN-konventionen.

– I och med att Gállok har blitt en symbolfråga så handler det ytterst om regeringens syn på samers rett. Samtidig blir det interessant å se hvordan regjeringen håndterer samernas rettigheter har forsterket den senere tiden.

Ifølge regjeringsskansliet ska inlagorna nå analyseras og tilby Beowulf Mining mulighet for å kommentere eventuelle nye opplysninger. Regjeringen håper å kunne ta et vedtak ”i nærtid”.

Les mer: Samebyar missgynnas i avtal när mark exploateras